Utebliven ägglossning

Ägglossning är en del av en kvinnas naturliga cykel och inträffar normalt runt mitten av menstruationscykeln. För de flesta kvinnor i fertil ålder inträffar den regelbundet eller med små variationer, men det finns ett par komplikationer som kan uppstå. En av dessa är utebliven ägglossning eller anovulation som det även kallas.

Vad är utebliven ägglossning?
En anovulatorisk menstruationscykel kan beskrivas som en cykel då äggstockarna inte släpper en äggcell. Detta innebär att ägglossning inte inträffar. Det finns flera anledningar till att detta kan hända. Kronisk anovulation är en relativt vanlig orsak till infertilitet.

Hormonella och kemiska komplikationer
Den kanske vanligaste anledningen till utebliven ägglossning är hormonella eller kemiska obalanser. Komplikationer av denna sort tros ligga bakom ungefär 7 av 10 fall av anovulation. Det uppskattas att ungefär hälften av alla kvinnor med hormonella obalanser inte producerar tillräckligt med äggblåsor för garantera utvecklingen av en äggcell. Detta kan bero på en otillräcklig utsöndring av hormonella sekret från hypofysen eller hypotalamus.

Hypofysen kontrollerar andra hormonella körtlar i människokroppen, därför påverkar en störning på organet alla andra andra körtlar som producerar hormon. Detta inkluderar äggstockarna. I ungefär 10% av fallen kan en förändring av de kemiska signalerna från hypotalamus påverka äggstockarna.

Förutom hypofysen finns det fler hormonella avvikelser som kan påverka ägglossning. Exempelvis kan störningar av sköldkörtelns funktion kan stoppa ägglossning genom att rubba balansen i kroppens naturliga könshormoner.Andra besvär som polycystiskt ovariesyndrom samt hyperprolaktinemi kan orsaka utebliven ägglossning genom hormonell obalans.

Även övervikt kan påverka ägglossningen negativt.Snabb viktminskning eller anorexi kan orsaka hormonella obalanser som kan leda till oregelbunden ägglossning.

Problem med äggstockarna
En annan anledning till att ägglossning uteblir är att det uppstår problem i äggstockarnas funktion. Komplikationer av denna sort står för ungefär 10 till 15 % av alla fall av anovulation. Ett problem som sorterar under denna kategori är att äggstockarna inte innehåller några ägg.

Äggstockarna vara blockerade, men denna komplikation är sällan en orsak till infertilitet. Blokerade äggstockar kan börja fungera igen utan någon entydig medicinsk förklaring.

En annan komplikation som rör äggstockarnas funktion är att ett ägg har mognat och äggblåsan brister inte, eller att de brister utan att släppa ett ägg.

Ägglossning kan utebli på grund av fysiska skador på äggstockar eller om de har många cystor.

Symtom
Anovulation är i vanliga fall ascossierade med ett antal symtom. Det är viktigt att notera att alla inte nödvändigtvis uppträder samtidigt. Vanliga symtom är utebliven menstruation, oregelbeunden eller ovanligt liten menstruation. En diagnos kan ibland vara lite svår att ställa då många som har anovulation har i stort sett normala menstruationscykler. De flesta märker av utebliven ägglossning först när de försöker bli gravida.

  • Ungefär 20% av alla kvinnor som drabbas av anovulation får utebliven mens. I 40% av fallen med utebliven ägglossning uppträder oregelbunden och ovanligt liten menstruation
  • Ett potentiellt problem är oregelbunden menstruation där fem eller flera av cyklerna blir upp till fem dagar kortare eller längre än normalt
  • Brösten kan bli ömma i samband med menstruation inte uppträder
  • Kroppsmassan kan öka. Ansiktsbehåringen kan i vissa fall öka. Båda de sistnämnda symtomen är lätta att behandla och är ofta förknippade med Polycystiskt ovariesyndrom(även kallat PCOS)

Upptäck störningar i ägglossningen
Det finns olika sätt att upptäcka anovulation eller utebliven ägglossning. Man kan använda sig av metoder som man använder sig av för att kartlägga fertilitet för att hitta problemet eller kontakta läkare eller vårdcentral för diagnos.

Metoder som används för att kartlägga fertilitet kan ge ett hum om ägglossning har ägt rum eller inte. Den första sättet man kan använda sig av är att använda om menstruationscykeln är regelbunden är att kartlägga den och beräkna när ägglossning bör inträffa. Ovulation inträffar i normala fall ungefär 12 till 16 dagar innan nästa mens ska komma. Detta kan ge en uppskattning om när ägglossning bör inträffa. Det är en bra start för att veta när man ska använda andra metoder för att upptäcka ägglossning.

Ett relativt säkert tecken på äglossning är kroppens temperatur. Genom att mäta kroppstemperaturen kan man upptäcka ifall ägglossning har skett. Mät kroppstemperaturen vid samma tidpunkt på dygnet varje dag och skriv ner temperaturen.När ägget lossas sjunker temperaturen. Efter att ägglossning inträffat höjs sedan temperaturen direkt och blir högre än normalt. Om detta inte händer så har ovulation troligtvis inte ägt rum.

Ägglossningstest är en exakt och bekväm metod för att upptäcka utebliven ägglossning. Testen reagerar på en ökning av ett hormon som kallas för luteiniserande hormon som sätter igång ägglossningen. Om en ökning av detta hormon inte upptäcks under cyklen är det ett tecken på ovualtion inte har inträffat.

Det är att rekommendera att konsultera läkare för hjälp med en korrekt diagnos.

Behandling
Det finns kurer mot anovulation som är effektiva. Ägglossning kan återställas i upp till 9 av 10 fall. Behandlingarna mot utebliven ägglossning fungerar ofta genom att stimulera eller framkalla ägglossning med hjälp av läkemedel. Det finns många preparat och läkemedel tillgängliga, och varje behandling kan skilja sig mellan olika individer. En kur utformas av läkare för att passa varje patients specifika behov.